Rymdgroderna
Plötsligt slår det Yngia en tanke. Rymdskeppet kan inte bara ha flugit av sig självt. Det måste varit några där i! Frågan är om de är kvar i skeppet, eller om de har gett sig ut på deras planet. Nu klarar hon inte det är längre själv, hon måste ha hjälp av någon. Hon rusar in till Ongos, försiktigt för att inte väcka barnen. Han blir genast riktigt intresserad. De skuttar tillsammans ut till rymdskeppet, ju närmare det kommer desto försiktigare blir deras hopp. Tillslut skulle knappt en Uggla kunna höra dem.
"Ongos, du får ta tag i inbrytandet!"
" Njaa, hur gör man egentligen? Jag tror inte att mina händer klarar det här, jag har fått klåda."
"Ähh, sluta tramsa. Jag går inte på de där bortförklaringarna. Du ser väl att det är störtat så att det bara är att öppna dörren."
Motvilligt, skuter Ongos tillslut upp dörren. Hjärtat dunkar i bifart, men det kan han inte visa. Nu måste han bevisa att han är en riktig tuffing istället. Han sticker in huvud och armar, för att undersöka rymdskeppet. Men vad finns där inne? Joo, bara en massa mystiska prylar.
"Det finns inte en grode här inne och inte något annat levande heller, meddelar han Yngia med deppig röst"
Nu har de alltså fått det fruktade svaret, de finns någonstans där ute. Några helt främmande varelser rör sig på deras planet. Varför skulle det hända just nu?
Kommentarer
Trackback